22.2.2012

Kommundirektören i en kommun hade med hänvisning till beredningen i ett ärende föreslagit att kommunstyrelsen skulle besluta föreslå för fullmäktige att kommunen från ingången av 2010 skulle ha kommunalt anordnad avfallstransport och att fullmäktige samtidigt skulle godkänna ett år 1999 för kommunens räkning undertecknat avtal mellan delägarna i ett kommunalt avfallshanteringsbolag. Kommunstyrelsen beslöt 21.9.2009 efter omröstning föreslå för fullmäktige att kommunen från ingången av 2010 skulle ha avfallstransport enligt avtal. Fullmäktige beslöt 19.10.2009 efter omröstning i enlighet med kommunstyrelsens förslag.

Enligt kommunstyrelsens protokoll hade avsikten med det förslag som kommundirektören hade berett för kommunstyrelsen varit att de brister som häftat vid de tidigare besluten i ärendet skulle avhjälpas med ett nytt beslut, där man i överensstämmelse med den sedan länge rådande faktiska situationen skulle konstatera att kommunen hade en sådan kommunalt anordnad avfallstransport som avses i 10 § 1 mom. i avfallslagen. I beredningen ingick en allmän jämförelse av transportsystemen i 10 § 1 och 2 mom. i avfallslagen. Den situation som rådde i kommunen var dock både långvarig och inarbetad och med hänsyn till detta måste man anse att beredningen hade skett utan att man beaktat de juridiska och andra konsekvenser som en övergång till en sådan avfallstransport enligt avtal som avses i 10 § 2 mom. i avfallslagen skulle komma att ha för kommunen, det samägda kommunala avfallsbolaget, de i branschen verksamma lokala företagarna och kommuninvånarna som konsumenter av dessa tjänster. När det dessutom var meningen att övergången till det andra systemet skulle ske nästan omedelbart, kunde beredningen inte anses motsvara de krav som ställs i kommunallagen och förvaltningslagen och som förutsätter att ett beslut ska föregås av en tillräcklig och till sin omfattning riktig utredning av beslutets konsekvenser.

Beslutsmotiveringen var också otillräcklig med hänsyn till bestämmelserna i 45 § i förvaltningslagen och det var inte heller fråga om en situation där motiveringen kunde utelämnas med stöd av 2 mom. i samma 45 §. Behovet av en beslutsmotivering accentuerades särskilt av att beslutet innebar att man ändrade ett långvarigt faktiskt rättsläge.

Förvaltningslagen 31 § 1 mom. och 45 §
Avfallslagen (1072/1993) 10 § 1 och 2 mom.
Kommunallagen 53 § 1 mom.